marialoveslife

Efter många om och men så tar jag nu mod till mig och publicerar min första medvetna krönika. Ja, jag har tydligen skrivit ett par förut, utan att alls veta att de var krönikor. Var så goda.

…därför att kunskap om rumpsex är allmänbildning

Efter ett inslag i veckan från RFSU:s sex och samlevnadslektion för niondeklassare, diskuterade man i UR:s Skolfront bland annat om huruvida fittfakta, kukkunskap och tips om analsex hör hemma i den svenska sexualundervisningen. Ja, sa RFSU och nej sa två ansvarsfulla föräldrar. De ville själva kunna guida sina ungdomar i deras sexualitet och menade att RFSU använde ett vulgärt språk och att de skapade en förväntan och en norm för 14åringar att ha mycket sex tidigt. ”Några hemligheter kan man väl ha för barnen” sa Paula Skånberg om att de i undervisningen talade om analsex och andra sexuella praktiker. Enligt henne var undervisningen alldeles för avancerad.

Avancerad? Det finns en stor fallenhet hos föräldrar att underskatta sina tonåringar. Jag anser att en 14åring förmodligen för länge sedan kommit på att det faktiskt finns ett hål till. Och självklart kommer tanken att kanske stoppa något där att dyka upp så småningom. Deras argument att kunskap skulle leda till en tidigare sexdebut håller inte heller. Enligt folkhälsoinstitutet har inte åldern för ungas sexdebut sjunikt sedan 60-talet, medianvärdet ligger stabilt kvar på dryga 16 år. Det är vuxnas skyldighet att lära barn hur säkert sex går till, kunskap är alltid en tillgång. Det ska handla om vilja, lust, preventivmedel mot oönskade graviditeter och sjukdomar, men även om sexuella praktiker. Tänk vad mycket lidande vi hade kunnat slippa om vi talat om för ungdomar i tid att det krävs en rejäl klick glidmedel för att det inte ska göra ont om man vill in i hål nummer två.

Jag kan förstå att fittfakta och kukkunskap inte passar in i allas syn på hur man ska tala om sex. Men se, det handlar inte om föräldrarna, det handlar om ungdomarna. De vill veta. Ska vuxenvärlden låta bli att besvara deras frågor? Jag kan tänka mig att sätta mycket pengar på att de flesta föräldrar har minst sagt bristfälliga samtal om sex med sina barn. Om de har några samtal alls vill säga.

I programmet missade man en viktig aspekt i frågan. Det finns unga homosexuella killar  som inte är ett dugg intresserade av vaginalt sex med tjejer. Vuxenvärlden har lika stor skyldighet att informera dem om hur de har sex på bästa sätt, detta för killarnas egen skull och för deras partner. Att inkludera homosexualitet så tidigt som möjligt och på alla plan är ett stort steg för det fria Sverige. Att exkludera olika läggningar i sexualundervisningen är samma sak som att diskriminera.

Frågar du mig så är kunskapen om onani, vaginalsex och rumpsex ren allmänbildning. Det borde inte finnas någonting som är för hysch hysch för att talas om i skolan. Inte? Nej, du måste nämligen veta lika mycket för att säga ja till något, som du måste veta för att kunna säga nej.

Det finns en aningens känsla av ensamhet, idag mer än andra dagar.
Trots alla härliga gamla, och nyvunna vänner som var här på kalas igår så påminner födelsedagen mig om hur långt borta alla mina älsklingar är. Eller snarare, hur långt borta jag är.
Jag försöker intala mig själv att detta är en del av att bli vuxen. Men hör. Det låter ju fullkomligt idiotiskt. Jag vägrar tro på det där.
Tur att världens bästa plattång (födelsedagspresent av Tompa) kan sätta plåster på alla mina skråmor. Tänk vad han älskar mig... och mitt hår...

I natt blir sista natten i Fruängen. Skumt att både sörja en fin lägenhet och fira en ny hyra som bara är hälften än tidigare. Loftsängsbyggandet är i full gång. Jag tackar gudarna för Viktor Fabricius, vilken kara-karl! Tommy börjar få lite kalla fötter och tycker att vi ska sänka den planerade höjden med tio centimeter. Vi får väl se... Men det lär bli stabilt.

Nu har min farfar skaffat fejan. Det finnes hopp i världen trots allt!

Puss och godnatt

ÅH! Ett extra plus till Stjärtis och den fina Santana texten. Den värmde i vårregnet